Projektbeskrivning

Från 1600-talet framåt introducerades europeiska konsumenter för ett brett spektrum av nya beroendeframkallande varor (rusmedel eller ”intoxicants”) — som kakao, kaffe, opium, socker, te och tobak. Varorna kom från kolonier och distribuerades via komplexa globala handelsnätverk. I vad som kan beskrivas som en “psykoaktiv revolution” förändrade omgjorde dessa varor våra matvanor, vår vardagskonsumtion och umgängesformer, och blev en del av moderna globala ekonomier.

Med fokus på fyra europeiska städer – Amsterdam, Hamburg, London och Stockholm – studerar detta samarbetsprojekt hur nya ”intoxicants” påverkade urbana offentliga rum, och hur dessa urbana miljöer skapade breda europeiska beteendemönster och praktiker under perioden 1600 till 1850. Projektet (2019–2021) genomförs i samarbetet mellan universiteten i Oldenburg, Sheffield, Stockholm och Utrecht. Via gemensamma evenemang, on-line utställning och arbete med museer, NGOs och skolor kommer vi att visa att historiska  processer hjälper oss att förstå och förhålla sig till dagsaktuella fenomen som droger, missbruk, beroende, migration, uteslutnings- och  inkluderingsmekanismer i urbana miljöer i modern kultur och vardagsliv.

Fallstudier

Vi jämför påverkan av dessa nya medlen i fyra urbana miljöer, c.1600-1850: Amsterdam, Hamburg, London och Stockholm. Dessa snabbväxande städer var viktiga mottagare av de nya beroendeframkallande medlen och de praktiker som deras konsumtion skapat,  de fungerade även som viktiga distributionskanaler till inlandet, i Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Sverige.  Dessutom utgjorde de fyra städer centrala noder i Nordsjöns och Östersjöns handelsområden och band samman Nordeuropa med den atlantiska världen och Asien.

Teman

Inom varje stadsområde är vi särskilt intresserade av:

• Stadsrum: boendeformer, system och nätverk – lokala, regionala, interurbana och globala – genom vilka nya ”intoxicants” kom in och cirkulerade i varje metropol. Vi uppmärksammar även slaveri och andra former av kolonialt våld  som grunden för global handel och produktion av ”intoxicants”.
• Offentliga rum: de byggda och institutionella miljöer där ”intoxicants” kunde säljas och konsumeras – ölstugor, vinkällare, kaffehus, caféer, glädjehus, stadsmarknader, stadsparker och privata trädgårdar, gator, rättsinstanser, operahus, teatrar och annat.

Metoder

Vi undersöker dessa teman med hjälp av metodik om sociala praktiker (praxeologi). Det är en samhällsvetenskaplig metodik som syftar till att förstå mänskligt beteende – I förflutet och idag – inte genom att analysera de svårfångade individuella “motiven” eller de förutbestämda samhälleliga strukturerna, utan genom att studera praktiker, de gemensamma vägarna att “säga och göra”, och därmed praktisera konsumtionen.

Evenemang

Under projektets gång kommer vi organisera ett antal evenemang: fyra publika workshops (Amsterdam, Hamburg, London och Stockholm, 2020–2021), en internationell workshop för skolor (Amsterdam, 2020), och en avslutande internationell konferens (Sheffield, 2021).

On-line utställning

En viktig resultat av projektet Intoxicating Spaces kommer vara en on-line utställning, designad och skapad i samarbetet med Digital Humanities Institute i Sheffield. Genom att kombinera kartor, tidslinjer, 2D- och 3D-bilder av föremål, bilder och skriftliga dokument kommer denna on-line resurs att visa exempel från följande typer av källmaterial, valda utifrån fem provperioder i våra fyra städer:

• Rättsligt material
• Egodokument
• Offentliga arkiv
• Museisamlingar
• Bouppteckningar
• Litterära källor och bildmaterial

Nationell kontakt